Storsjöyran in a nutshell...

En ganska typisk sms-konversation under festival - kan jag tänka.

HW: Tjena! Taggad inför Saade? Shit, så bra det kommer att bli ;-)

Jag (typ): Jo, verkligen. Ska se om jag kan dra med mig Ellen en sväng på Hoven Droven... :P

HW: Ha ha. Prova. Jag hoppas att A ska bli less efter nån låt och vilja gå hem så jag kan lämna honom till hans mor. Ska vi sammanstråla efter Saade då? Har du mobil med eller ska vi säga plats och tid. FH skulle komma ner rätt tidigt och kolla Hoven.

Jag (typ): Jag ska kolla på Veronica Maggio efter Hoven. Bestäm något ni så hörs vi sen.

HW: :-) Låter bra. Jag vill hinna kolla in Maggio ett tag också direkt efter Saade. Jag och FH sa att vi ska ses vid ingången till Törners i Badhusparken när jag lämnat över A till K. Jag kan slå en pling då så ses vi där och kollar lite Maggio och tar en öl sedan. Låter det ok?

(Min kära dotter ombestämmer sig dock, hon vet ju inte ens vem Eric Saade är men han är ju inte Rammstein så stannar hemma - H A L L E L U J A!)

Veronica Maggio spelar i Badshusparken och det är K N Ö K A T. Jag och FH står tillsammans och då kommer följande:

HW: På plats!
Jag: Vi kommer inte fram
HW: Ok.Var är ni?
Jag: På andra sidan
HW: Bra att man är lång...
HW: Är ni på sidan eller i mitten. Hur mycket på sidan i så fall?

Jag och Hanna: HAHAHAHAHA!!!! Vad/hur svarar man på det liksom...

Jag: Vi ses vid arlatältet när det e slut
HW: Ok.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kalashelg

När vi väntade Ellen och det enligt beräkningar visade sig att hon skulle anlända denna värld i maj, dagen innan min födelsedag för att vara exakt, blev jag farla glad. Vad roligt! Varför det skulle vara så roligt kan jag fråga mig idag - det kvittar ju liksom. Snarare är det väl enklare och roligare om födelsedagarna är något spridda om det nu spelar någon roll. Hur som helst. Ellen är född den 12 maj och jag den 9:e vilket innebär att min födelsedag är ett minne blott. Inte för att det spelar någon roll så - inte mycket att fira numer men ganska komiskt med utgångspunkt i min reaktion gällande beräkningsdatumet... Den här helgen har således gått i kalasandets tecken. Fredagen inleddes med disco för tjejerna i klassen - åtta inbjudna sex kom. Sju stycken sjövilda sjuåringar som levde rullan. Det är svårt att förstå hur mycket sju sjövilda sjuåringar kan låta om man inte upplevt det själv. Puh! Lördagen fortsatte med tårtkalas och gamla dagisgänget inbjudna. Lite annan volym, lit...

Läs mer

Mitt sämsta köp 2010

När Ellen var bäbis hade vi den stora förmånen att få låna inte mindre än 2 stycken bärselar från Babybjörn. Dessvärre blev bärsäsongen kort då dottern vägde stadiga 9 kilo vid fem månaders ålder. Selarna skavde och gjorde ont och jag önskade att jag hade investerat i en bärsjal istället men eftersom det var så kort tid kvar att bära kändes det som en onödig utgift. Jag bestämde mig dock för att OM det blir fler barn då ska jag minsann köpa sjal! Jajjelemensan!!! Vilket jag också gjorde. SUCK! Jag investerade i en Tri Cotti variant vilken inte behöver knytas eftersom jag har noll tålamod och vill att saker å ting ska gå undan. Åsså knölade jag in nyfödde Morris på nå't sätt - hur vette gudarna och där inne låg han och svettades och höll på att gå åt men visst, jag kunde ju bära honom på det viset i säkert tio minuter. Ungefär så här mysigt hade vi det säkert 3-4 gånger... Det fungerade inget vidare och jag fick krypa till korset och ringa kompis ( http://carolund.blogspot.com ) o...

Läs mer

Stress

Jag har varit med i en typ studie eller ja, vet inte riktigt vad det var men det handlade om hur jag är som förälder. Det var bland annat frågor om stress och då skrev jag att jag sällan blir stressad av mina barn. Jag var nog lite fel ute där... Jag undviker gärna att äta tillsammans med mina barn. Eller tillsammans med miniMe för att vara exakt. Finns inget som stressar mig så som mat situationerna - utbrott till höger och vänster och att inte kunna få ha sin tallrik ifred. Det har lett till att jag antingen äter innan eller efter och om vi har bråttom så att jag måste äta samtidigt står jag upp vid bänken med ryggen mot miniMe. Katastrof. Jag vet men vad göra? Sa jag att jag inte ska ha nån fler 2-åring?

Läs mer

Magds

Leta i den här bloggen