När vi väntade Ellen och det enligt beräkningar visade sig att hon skulle anlända denna värld i maj, dagen innan min födelsedag för att vara exakt, blev jag farla glad. Vad roligt! Varför det skulle vara så roligt kan jag fråga mig idag - det kvittar ju liksom. Snarare är det väl enklare och roligare om födelsedagarna är något spridda om det nu spelar någon roll.
Hur som helst. Ellen är född den 12 maj och jag den 9:e vilket innebär att min födelsedag är ett minne blott. Inte för att det spelar någon roll så - inte mycket att fira numer men ganska komiskt med utgångspunkt i min reaktion gällande beräkningsdatumet...
Den här helgen har således gått i kalasandets tecken. Fredagen inleddes med disco för tjejerna i klassen - åtta inbjudna sex kom. Sju stycken sjövilda sjuåringar som levde rullan. Det är svårt att förstå hur mycket sju sjövilda sjuåringar kan låta om man inte upplevt det själv. Puh!
Lördagen fortsatte med tårtkalas och gamla dagisgänget inbjudna. Lite annan volym, lite bättre sammanhållning och mycket bättre lek på egen hand. Lördagskvällen tillbringades på Storsjöteatern och Lars Vegas Trio som till Ellens stora besvikelse inte spelade den enda låten hon kunde; "Sjung, sjung, sjung". En ganska upprörd nybliven sjuåring dikterade följande brev till LVT;
Jag blev väldigt besviken för ni sjungde inte Sjung, sjung, sjung. När man har jättemånga låtar då ska man använda alla låtar. För om man ska göra så många låtar då ska man använda alla. Annars är det inte meningen att ha så många låtar. Nästa gång kan ni sjunga den låten då? Men ni var bra ändå. Hej då från Ellen som fyller år idag. 7 år.
På söndagen var Ellen bjuden på kalas på Djungelhuset mellan 11.00 och 14.00 och sedan blev det ridskola klockan 15.00. Sedan var planen att kompis Hugo med familj skulle äta middag hemma hos men se där tog det stopp. Mini-me alias Morris drog igång ett kräxkalas som hette duga och i måndags var det Ellens tur. Otroligt att det kan komma så mycket och på så många olika sätt!
Vågar inte fundera på hur många barn i Östersund med omnejd som fått magsjuka "tack vare" oss...
Hur som helst. Ellen är född den 12 maj och jag den 9:e vilket innebär att min födelsedag är ett minne blott. Inte för att det spelar någon roll så - inte mycket att fira numer men ganska komiskt med utgångspunkt i min reaktion gällande beräkningsdatumet...
Den här helgen har således gått i kalasandets tecken. Fredagen inleddes med disco för tjejerna i klassen - åtta inbjudna sex kom. Sju stycken sjövilda sjuåringar som levde rullan. Det är svårt att förstå hur mycket sju sjövilda sjuåringar kan låta om man inte upplevt det själv. Puh!
Lördagen fortsatte med tårtkalas och gamla dagisgänget inbjudna. Lite annan volym, lite bättre sammanhållning och mycket bättre lek på egen hand. Lördagskvällen tillbringades på Storsjöteatern och Lars Vegas Trio som till Ellens stora besvikelse inte spelade den enda låten hon kunde; "Sjung, sjung, sjung". En ganska upprörd nybliven sjuåring dikterade följande brev till LVT;
Jag blev väldigt besviken för ni sjungde inte Sjung, sjung, sjung. När man har jättemånga låtar då ska man använda alla låtar. För om man ska göra så många låtar då ska man använda alla. Annars är det inte meningen att ha så många låtar. Nästa gång kan ni sjunga den låten då? Men ni var bra ändå. Hej då från Ellen som fyller år idag. 7 år.
På söndagen var Ellen bjuden på kalas på Djungelhuset mellan 11.00 och 14.00 och sedan blev det ridskola klockan 15.00. Sedan var planen att kompis Hugo med familj skulle äta middag hemma hos men se där tog det stopp. Mini-me alias Morris drog igång ett kräxkalas som hette duga och i måndags var det Ellens tur. Otroligt att det kan komma så mycket och på så många olika sätt!
Vågar inte fundera på hur många barn i Östersund med omnejd som fått magsjuka "tack vare" oss...
Kommentarer
Kram!