Magds

Känner pressen. Det är liksom dags för mig att skriva ett riktigt roligt inlägg. Ett riktigt ha-ha-ha-oj-nu-kom-det-lite-i-byxan-inlägg. Och Gud ska veta att jag har en hel del material att bygga på... 1. Naiva jag och naiv kompis söker dansjobb på (porr) klubb i London - dissas hårt. 2. Optimistiska jag och optimistisk kompis och optimistisk kompis köper 100 vita t-shirts av "kvalisort" noll, färgar och försöker egenhändigt krympa på 90 grader för att sälja och tjäna storkovan (?). 3. Depraverade jag och depraverad kompis gömmer oss för varandra - hetsäter kokosbollar, kexchoklad och plopp på jobbet - dricker alkohol på nätterna och går upp 20 pannor. 4. Våghalsiga jag och våghalsig kompis hånar kompis som efter bartömning inte vill åka platsmadrass i backen. 5. Enfaldiga jag och enfaldig kompis försöker utan pengar lifta från Åre till vintermässan i Stockholm klockan 14.00 en eftermiddag i november - tar oss 9 mil. 6. Upprymda jag och upprymd kompis sitter på varsin lortig

Vad drygt alltså, med sommartid hit och vintertid dit. Fasen nu sitter jag här och är pigg för klockan är egentligen 21.45 men Morris kommer att vakna vanligt tid typ och då kommer jag vara jättetrött för då är klockan 7 fast egentligen 6 å herre gud vad less jag blir! Letade efter det roliga klippet då Batra och Mede snurrar till det vad gäller vinter/sommartid - ställer man in eller ut grillen? Hittade tyvärr inte det så det här får representera det hela istället... VÅRTECKEN ENLIGT MORGONSOFFAN

Nu vet jag varför Morris är så "tjuck" och varför Ellen också spelade i "Kung Fu Panda-ligan" som bäbis - det är taktiken för att slippa äta mat, jajjelemensan - så är det. Om man ammar upp sig rejält så kan man leva bra länge på reserverna när morsan å farsan börjar tjafsa med den däringa äckliga burkmaten. Morris totalvägrar - Ellen åt i alla fall två sorter. Det är så komiskt för i princip alla som ser Morris säger; "Å han tycker om mat!" Och det skulle man ju lätt kunna tro eller ja, han gör ju det i och för sig men inte vilken mat som helst, han vill ha mammamat. Och jag vill sluta ge mammamat. Jag är less. Och dessutom planar inte kurvan ut för Morris, han väger stadiga 12+ kilo nu och är 75 cm lång - uppfödd på mammamat, eller är det kanske mammagrädde...? Det normala är att bäbisen efter 6 månader behöver annat tillskott än mammamaten eftersom den då inte längre ska vara tillräcklig - jag måste sluta mammamata så att Morris inte väger 25 kilo vid

BM; "Det syns inte ens att du har fått barn! Det är så fint så!" Moi; "Ehee... tack...?" 

Okej. Golvet målat tre gånger med grundfärg och två gånger med den riktiga. Blev fint men tillsammans med den gamla tapeten - mer eller mindre kräkframkallande... Olle har oljat in två hyllor som sitter i vårt sovrum vilket innebär att vi inte har kunnat sova därinne på grund av oljelukt. Jag har sovit i soffan med Morris bredvid i sin spjälsäng och Olle har sovit på golvet inne hos Ellen. I två nätter. Inte optimalt. För en redan störd - förstörd nattsömn. I natt vaknade Morris 02.00, 04.00, 06.00 och slutligen 07.30. När kickar egentligen den å så viktiga REM-sömnen in? Slår vad om att den gör den efter 121 minuter - så preeeeeciiiiiis när min kropp ska in i supervila så ; VAKNA, VAKNA, VAKNA!!! I eftermiddag åker vi till Duved och när vi kommer hem igen kanske oljan har torkat - förhoppningsvis. Före Under Golvet klart mycket återstår...

Igår var jag å dottern å sonen i Badhusparken - vädret var fantastiskt men det var isigt och hårt överallt, till och med i längdspåren på sjön. De har byggt en pulkabacke som går från kajen ner på sjön, ena sidan har två, tre rejäla gupp medan den bortre sidan är "guppfri". Himla bra med en pulkabacke men ganska så livsfarligt isiga dagar. Ellen hade med sig sin snowracer (och hjälm!) och åkte väl en 20-25 gånger på den sidan med guppen - hon flög som värsta skotercrossåkaren och jag sa lite lamt; "Ta det lite försiktigt." Ärligt talat tänkte jag främst på övriga barn som kunde komma i vägen. Efter ett tag ledsnade Ellen och åkte skridskor istället och då hörs ett vrålande gällt skri som övergår går i förtvivlad gråt från den guppiga delen av pulkabacken. En flicka i Ellens ålder har, troligen på en stjärtlapp, kraschat i ett gupp och landat på ryggen. Efter check och tröst från föräldrar mfl tillkallas ambulans och flickan transporteras till sjukhus. (De stängde si

Idag var jag och klippte mig hos Stina på Åresaxen , det är ju som så smidigt att klippa sig i Åre när man bor i Östersund där det typ finns 300 frisörer eller nå't. Men endast det bästa är bra nog för mig! Hur som haver hörde jag frisör nummer två prata med sin kund om ett tv-program och säga att hon i vanliga fall inte tittade på tv men "hade råkat" se det här. Varför är det prestige att inte titta på tv? Nu kan det absolut vara så som hon säger - hon tittar sällan på tv. Hennes uttalade fick mig dock att tänka på hur jag själv pratar och inte pratar om olika tv-program etc. Jag mörkar min relation till tv:n. Om någon frågar ifall jag har sett ett visst program så svarar jag sanningsenligt men jag drar mig för att berätta hur mycket jag i själva verket tittar på tv och kanske framförallt vad jag tittar på. Så här kommer det; Jag är en tv-junky, jag tittar så mycket på tv som jag bara hinner - jag spelar till och med in program som antingen går parallellt eller som jag

Ofta när jag dra igång något har jag svårt för att sluta och det gäller i princip relativt enformiga saker. (Var nog därför jag klarade av att jobba på callcenter i 14 månader...!) Igår var jag, dottern och sonen på Jamtli, Jämtlands svar på Skansen typtypelityp http://www.jamtli.com/ . Hur som, vi var alltså där och det är kanske inte riktigt lika mycket att göra där nu på vintern men dottern ville gå till loket och det gjorde vi. Loket ligger längst bort i området och är en kopia av ett gammalt ånglok - lika stort (och högt!) fast i trä. Sonen sov och dottern klättrade och det var grått, blåsigt och trist "vecka10väder"*. Inte direkt läge för att plocka fram boken jag hade med och sätta sig och njuta i någon snödriva. Jag klättrade också upp på loket och upptäckte att det var en rejäl ansamling snö och is på taket. Började sparka bort lite snö och tänkte samtidigt; "den här lilla ytan kan jag nog få bort all snö på men det andra taket på andra sidan fixar jag inte, det

... det är ju ändå internationella kvinnodagen idag så okej då. För det första håller jag med Julia Messelt (alias Harmapan på twitter); "Tänk att vi fick en dag och männen 364 st. Rätt orättvist faktiskt." Kan vi inte utöka dagen med en dag varje år från och med nu? 2012 firar vi 2 internationella kvinnodagar. 2013 firar vi 3 internationella kvinnodagar. 2014 firar vi 4 internationella kvinnodagar. 2015 firar vi 5 internationella kvinnodagar. 2016 firar vi 6 internationella kvinnodagar. 2017 firar vi 7 internationella kvinnodagar. 2018 firar vi 8 internationella kvinnodagar. osv osv osv Fram till och med år 2193, då har kvinnor 182 dagar och män 182 dagar = jämställt? (Dag nummer 365 får vi lotta om eller ha vartannat år eller lösa på något annat löjligt sätt.) Nej. Så funkar det naturligtvis inte. Men av princip? På P3 var det någon som sa att ofta då jämställdhetsdebatten kommer upp så följer frågan om valfrihet som svansen på hunden*. "Vill du ha jämställdhet

"Pappa, när jag kommer till badet då ska låtsas prata engelska - åsså lite franska!" Ellens kommentar ut genom dörren på väg till Storsjöbadet igår kväll och jag kunde inte annat än skratta för mig själv och kastas snart 20 år tillbaka i tiden, 19 för att vara exakt. På den tiden fanns det ett uteställe här i Östersund som hette Levinska om jag kommer ihåg rätt och dit vill jag & Co gärna gå trots att åldersgränsen var 20 och jag då bara var 19 - surt. Min kära vapendragare och partner in crime ( http://wwwivantanpa.blogspot.com/ ) hade så vitt jag kommer ihåg (sue me om jag har fel!) en legitimation som kanske inte var helt sanningsenlig så hon kom in. Och tillsammans knäckte vi koden - jag skulle föreställa kusinen från Frankrike, smart! Lite engelska skulle jag kunna bryta fram men naturligtvis vara helt oförstående inför det svenska legitimationskravet. Jag kom ju i verkligheten hela tio mil från Östersund och hade ännu inte gjort något stort avtryck vilket var en f

Min dotter är ingen längdskidåkare av rang. Inte så konstigt med tanke på de icke-existerande vuxna förebilderna. Inte heller konstigt med tanke på att dottern är mycket lik mig vad gäller bekvämlighet. Tyvärr. Man kan ju tycka att hennes längdutrustning borde inspirera till storverk, med pjäxor från Skidcenter i Björnen - det är ju jättemånga som åker längd i Björnen! Och skidor från undertecknads fyrmänningar som tävlar frenetiskt och åker många, många mil i veckan. Men kanske krävs det mer för att längdåkningspassionen ska kicka igång, kanske är det ingen inspiration att åka med skidor som är kortare än slalomskidorna och vars belag är så torrt att det inte längre går att se att det faktiskt ska vara rött och inte skärt. Kanske är inte det årliga Linneanloppet på dagis platta fotbollsplan utmanande nog. (Och kanske är det verkligen på sin plats att mamman slutar prata om dotterns begränsade längdförmåga!) Lösning? Längdskidskola; fyra fredagar på Frösö Skidlek, anmälningsavgift 50 p

I förrgår när jag skulle lämna Ellen för fem timmar på dagis tog hon helt plötsligt på sig en mössa som kompis har stickat och som jag har fått. (Tack!) Ellen som varje morgon gnölar över att underbrallorna "tjorvar" och som inte ska den mössan eller de handskarna osvosvosv överraskade totalt. Jag tänkte i mitt stilla sinne att vi får väl se hur långt vi kommer innan mössan åker av och vi kom faktiskt så långt som 20 meter kvar till dagis! Då klagar hon på att mössan är för stor, inte helt ogrundat och att hon vill ha en i sin egen storlek. Kanske att jag ska ta och försöka sticka en mössa i alla fall. Det är en fin gammal tradition att börja sticka mössa till sin dotter och sedan kanske inte bli helt klar utan låta mössan ligga och mogna och hoppas på att den stickar sig själv färdigt...

När Ellen var bäbis hade vi den stora förmånen att få låna inte mindre än 2 stycken bärselar från Babybjörn. Dessvärre blev bärsäsongen kort då dottern vägde stadiga 9 kilo vid fem månaders ålder. Selarna skavde och gjorde ont och jag önskade att jag hade investerat i en bärsjal istället men eftersom det var så kort tid kvar att bära kändes det som en onödig utgift. Jag bestämde mig dock för att OM det blir fler barn då ska jag minsann köpa sjal! Jajjelemensan!!! Vilket jag också gjorde. SUCK! Jag investerade i en Tri Cotti variant vilken inte behöver knytas eftersom jag har noll tålamod och vill att saker å ting ska gå undan. Åsså knölade jag in nyfödde Morris på nå't sätt - hur vette gudarna och där inne låg han och svettades och höll på att gå åt men visst, jag kunde ju bära honom på det viset i säkert tio minuter. Ungefär så här mysigt hade vi det säkert 3-4 gånger... Det fungerade inget vidare och jag fick krypa till korset och ringa kompis ( http://carolund.blogspot.com ) o

... punkt.