Igår vann vi en viktig match och vi spelade bra - det var riktigt, riktigt roligt. Det känns så otroligt skönt att få vinna över just det här laget eftersom de har en spelare som är väldigt otrevlig, rent ut sagt.
För några år sedan spelade vi träningsmatch mot just det här laget och lyckade bara vinna ett av fem set när vi efteråt tackar för matchen säger den otrevliga spelare; "Fick ni vinna ett set?" med försmädlig röst. Jag förstår inte den inställningen, att trycka ner de som är sämre, att sparka på de som redan ligger.
Ju bättre jag blir på en sak, vad som helst, desto ödmjukare (hoppas jag!) blir jag. Det handlar om att bli säkrare och tryggare i sig själv. Om jag vet vad jag kan och behärskar så är jag lugn och trygg i det. Jag vet att jag kan spela volleyboll och jag vet att jag kan sjunga. Sedan har jag massor av svagheter och förbättringsområden inom båda områdena - jag kan inte spela SM i volleyboll och jag är inte speciellt bra på beachvolley. Och jag kan fortfarande inte sjunga "Faster than the speed of night", inte ens på mitt eget sätt trots att jag kan sjunga ett flertal Aretha Franklin låtar.
Men trots det är jag trygg i det jag kan och jag vet att jag kan bli bättre om än aldrig bäst.
När jag väntade Ellen var det första fysiska tecknen att mina bröst blev stora. Fruktansvärt stora om du frågar mig. Från en liten B-kupa till D och till och med DD. Fy, vad det var hemskt. Det var inte förrän magen blev större än brösten som den ångesten började släppa. Sedan kom nästa ångest; "Tänk om brösten inte försvinner när jag slutar amma!!!" De försvann. Nästan helt faktiskt. Blev A-kupa och ingen var gladare än jag. När jag väntade Morris blev brösten naturligtvis stora igen (uuuääk) men denna gången kunde jag hantera det bättre - mådde inte lika dåligt över dekolletaget. Men visst ploppade det upp lite ångesttankar; "Sist försvann brösten men nu är du fem år äldre, tänk om de inte försvinner!!? Tänk om du får dras med D och DD resten av ditt liv!!!?". De försvann. Jippiejej!!! A-kupa here I come!! Alltså jag kan inte på något vis förstå tjejer/kvinnor som opererar sina bröst. Eller jo, jag förstår dem som tar bort men att stoppa in?! What! Det är ju h
Kommentarer