Jag har inte varit på "öppna förskolan" en enda gång med Morris. Ellen var på "öppna" 3-4 gånger i veckan och babysång och babymassage och babysim. Ellen var (och är) en självständig tjej som drog iväg själv på "öppna" innan hon fyllt ett år. Inga problem - mamma är ju i andra rummet. Morris är en fegis. Nej, det behöver inte bero på att att han får vara hemma hela dagarna eller åka runt i vagnen. Han kanske helt enkelt är en fegis av naturen men han har liksom inte fått chansen att formas på något annat vis - inte än. Olle (barnens far tillika min äkta make) tycker att jag är en "dålig människa" som inte masar mig iväg till "öppna". Jag tycker att fasen jag klarade av babysimmet med nöd å näppe - jag pallar inte "öppna", pallar inte.
För så här ligger det till - jag är inte intresserad av barn och jag är definitivt inte intresserad av mammor (eller pappor). Missförstå mig rätt jag ÄLSKAR mina barn, de intresserar mig för att de är mina och jag tycker om att prata om dem med deras pappa, mormor, morfar, farmor och farfar. Det gör jag därför att de personerna är intresserade av att höra om mina/våra barn. Men barn som ämne... Näeee, det har liksom aldrig varit mitt fritidsintresse.
Med Ellen var det annorlunda för hon var först och då var det det klassiska "jämförelsesnacket" som gällde. Jag behövde det, då. Det gav mig jättemycket, då. Nu kan jag jämföra Morris med Ellen, för mig själv, hemma på kammar'n. Det funkar bra.
Olle ska vara pappaledig från september och då ska han frottera sig på "öppna" - ha så kul PAPPA OLLE!
För det första vill jag bara deklarera att jag är så fruktansvärt less på den debatt som pågår så egentligen borde jag bara hålla käften. Men det kan jag inte. När första stormen drog igång angående Tintin i Kongo hakade jag på spåret; "vad spelar det för roll?" "jag har alltid gillat Tintin i Kongo" "det är bara en serie" osv osv. Jag hade samma ingång i pepparkake-debatten; "Jag var minsann pepparkaka på dagis och jag är ju de facto B R U N!" "Vad spelar det för roll?" Sen slog det mig. Varför det inte spelar någon roll för mig, personligen. Jag identifierar mig inte med kongoleserna i Tintin, inte heller med lilla Hjärtat eller den svarta dockan i Disney. Jag identifierar mig inte med dem trots min "annorlunda hudfärg" (som en blåst administratör på jobbet beskrev mig som - arrggggggghhhh S A T A N vad arg jag blev!) trots att säkert många andra identifierar mig med kongoleser och lilla Hjärtan och svarta dockor i Di...
Kommentarer